Cyndi Lauper och andra saker

För en stund sen fick jag ett infall och bestämde mig för att kolla musikvideorna till både Do they know it's christmas (1984) och We are the world. Många skratt där, speciellt hos den senare. Så många olika hysteriska tankar dyker upp i samband med band aid-fenomenet att det är smått omöjligt att filtrera. Det roligaste är alla slags förekomster av 80-tal. I båda videorna har alla till exempel väldigt fluffigt hår, utan att det ser ut som att dom egentligen försöker se snygga ut. Var hår mer fluffigt på 80-talet? Var schampot annorlunda på 80-talet? Fanns det inte mjukmedel som motverkade statisk elektricitet? Det är så många frågor!

En annan rolig grej är att alla i den brittiska varianten ser otroligt glåmiga (London-vädret) och smått lidande ut, medan alla i den amerikanska (utom möjligtvis Michael Jackson då) ser ut att komma direkt från solariet. Eller så hade amerikanerna helt enkelt utrustning med bättre färgåtergivning. Eller så ville britterna göra det klart att de led lika mycket som barnen i Afrika. Who knows?

En sak som är klar är i alla fall att det finns en person i varje video som är riktigt cool, och det är ju såklart Boy George (jag trodde alltid att det var en kvinna som sjöng den biten, tills jag såg videon för några år sen och upptäckte att det var allas vår favorit-kokaininnehavare) och Cyndi Lauper. Jag älskar älskar älskar Cyndi Lauper! Hon är det absolut coolaste med hela 80-talet. Hur skulle 80-talet ha sett ut utan henne? Och hennes röst! Bob, Bruce, Stewie och Diana Ross kan ju bara slänga sig i väggen, Cyndi äger hela bunten. Åh. Bara att tänka på Cyndi Lauper ger mig ångest över att inte vara new wave i New York 1983. Bob Geldof 1984 är också fint, man glömmer nästan hur ful han egentligen är.