Blä, jag är så stressad nu, I can't even tell you. Vi flyttar om en vecka och det känns inte som att nåt är fixat. Visst, en hel del saker är fixade, men inga som är direkt synliga i lägenheten än, förutom ett gäng flyttkartonger som har tillkommit idag. Och jag kan inte ens ventilera min stress öppet, eftersom jag har gett Simon ett fånigt löfte om att jag inte får stressa upp honom. Alltså lider jag i tystnad. Jag är så omotiverad att jag inte ens orkade leta efter en vettig bild att lägga in, och då är det illa!

Simon spelar rollspel ikväll så jag har varit snäll och gett mig själv en "tjejkväll" alldeles sådär för mig själv. Jag har kollat på Ugly Betty, badat, kollat på Love Actually med godis och popcorn under täcket, kollat på America's Next Top Model och snart ska jag nog lägga mig och softa i sängen igen. Hur skönt som helst, hur icke-produktivt det än är.

Jag fick i alla fall nån slags karma-belöning idag. Vi hade en föreläsning, som jag inte hade tänkt åka på för att vi behövde tvätta och det var enda dagen som funkade. Jag har haft ångest över det här större delen av veckan eftersom alla våra lärare har påpekat hur viktig föreläsningen är, men det fanns bara inte tid att åka. Så vad hände när jag satte på mobilen i morse? Jo, jag hade fått ett sms från Lasse i min basgrupp, som meddelade att föreläsningen var inställd. Och när jag kollade mailen så hade jag minsann fått ett mail från den kursansvarige som bekräftade att föreläsningen var inställd eftersom föreläsaren hade fått vinterkräksjukan. Alltså: Ingen skolångest för Ammi idag (ovanligt).