Slemsäck någon?

Alltså, nu har jag äntligen hittat den minsta gemensamma nämnaren som binder ihop mig och Foppa. Nyckeln är slemsäck, eller snarare inflammerad slemsäck. Slemsäck är mitt nya favoritord. Slemsäck, slemsäck, slemsäck. Jag menar, hur äckligt låter det inte? En säck full med slem. Yuk!

Nåja, låt mig förklara: För en dryg månad sen var vi på lajv, och jag hade 20-håls Dr. Martens på mig. Sista kvällen behövde jag sitta på huk i en buske (okej, det var inte i en buske, men typ), varpå skaftet på den vänstra kängan böjde in sig mot hälen på nåt skumt sätt. Senare på kvällen när vi skulle åka hem hade jag dödsont och skitsvårt att gå, men på det stadiet trodde jag bara att det var typ skoskav.
Väl hemma gick det typ över när jag började gå i andra skor, men några dagar senare upptäckte jag att jag fick jätteont i hälen när jag hade Converse, som trycker på samma ställe som kängorna hade gjort. Så jag lät bli att använda Converse på ett tag, och så gick det över. För två veckor sen gjorde jag dock det stora misstaget att ha Converse igen, varpå jag fick asont i hälen, igen. Skaffade en fotlinda och skippade Converse i typ en vecka, och så blev det i princip helt bra. Det här var i förra veckan. Jippi, tänkte jag, nu kan jag ha Converse igen! Men icke! Efter ca 5 min promenad i nämnda skor gick smärtan tillbaka till jätteont, och det har fortfarande inte gått över.
Så i morse ringde jag den allvetande pappa och frågade om råd. Han sa direkt (såklart så visste han) att det säkert var en slemsäck i hälen som säkerligen hade blivit inflammerad, och att jag måste avbelasta hälen plus äta Magnecyl. Och inte använda Converse alltså.

Ja okej, det blev en lång historia, men det kan ju slemsäcken vara värd. Leve slemsäcken!
Vart kom Foppa in i bilden då? Jo.. här!