Hem kära hem

Nu på kvällen kom vi (shiiiiet vilken jävla sambo-varning det är här alltså, jag och Simon är numera tydligen (enligt mig själv vad det verkar som (i alla fall i skriftlig form)) samma enhet) tillbaka till Västerås efter att ha varit borta i drygt en vecka. Och det var fan en riktigt bliss att komma in i min underbara, sköna och mysiga, för och icke att förglömma, gottluktande, lägenhet. Dock så kommer den sanna extasen förmodligen att dyka upp när det är sovdags och jag slipper sova fastklämd, obenägen att kunna röra armarna, mellan Simon och väggen. Att slippa vakna i panik av att inte kunna vända sig ska bli sådär lagom skönt, även om de senaste nätterna hos Simon faktiskt har varit helt okej.

En annan sak som var kul med att komma hem var att det låg en massa trevliga saker och väntade i brevlådan. Till exempel hade vår Berlin-guidebok (väldigt bra men lite småborgerlig, har jag konstaterat) och våra tågbiljetter från SJ hade också kommit. Nu är det bara 12 dagar kvar tills vi åker! Woho! Jag trodde verkligen inte att jag skulle komma nånstans den här sommaren, och så blev det värsta resan, dessutom till ett ställe där jag aldrig har varit.